Detta är inte min dag, noll min dag... Började ju dagen med att gå upp alldeles för tidigt eftersom jag skulle jobba, börjar med att slå i tån i sängen. Får panikspringa 1,3km till färjan som jag ändå missar (var inte lyckligt då!), hoppar på en annan färja som tar mig till helt fel sida av ön, får gå resten av vägen (okej, det var ändå gott. ca. 7km), kommer 20min försent, den nya tjejen är helt useless, allt går åt helvete då jag får göra allt själv x2 och jag välter en lampa och en blomma med min feta jävla röv, jag dunkar liften i huvudet på mig själv, får panikbråttom till sista färjan när jag ska hem pga. olika anledningar på jobbet, hinner ivartfall ner i tid av ett under MEN kommer det någon jävla färja? EH NE....... Mobilen har dött, det börjar ösregna och jag hade ingen jacka och ännu mindre ett paraply, det är inte en kotte ute, bara att börja traska bort till Bratten (3km kanske?) utan någon vetenskap om när nästa färja går därifrån. Kommer dit ca. 19.28 och färjan hade gått 19.23 och nästa går inte förens vid strax efter 21.... ÖSREGN, ÖSREGN, ÖSREGN. Jag frös som en jävla idiot och om jag kan bli sjuk igen efter att jag precis varit det så är det vad jag kommer bli. När jag väl kommer fram till saltholmen är jag så jävla sur så jag går bort till långedrag fasten spårvagnen står där. Direkt jag satte mig i bilen så började mitt psyke balla ur och nu är jag i botten. Jävligt långt ner på botten....

Bästa på hela dagen har lätt varit att komma hem och få en stor bamsekram och puss av mitt hjärta, jag fick nyss i mig lite carbonara - vilket är allt jag ätit på hela dagen (kan va anledningen till mitt psykbryt..). Och jag fryser som en dåre, ska gå ner och ta den varmaste jävla duschen och sedan ska jag dra täcket så långt över huvudet som det bara går och hoppas att morgondagen blir bättre.